Klockan är framme. Knokkis. Vit är den, och större än jag trodde. Jag kommer förmodligen sova i den för att vänja mig. Både för utseendes skull och för vänsterarmen. Måste lära mig att ha klockan på rätt arm. Utväxten är borta. Dock är håret inte helt torrt än. Jag förväntar mig ingenting föränn imorgon bitti. Det brukar vara då den nya färgen syns på riktigt. Jag hoppas.

These violent delights have violent ends
And in their triumph die, like fire and powder,
which, as they kiss, consume.