Först och främst kan jag ju dela med mig av att jag fortfarande inte har någon familj. Det är inte därför jag skriver, det vill säga. Det känns tungt. Med vetskapen om att jag slutade jobba för en vecka sedan och att jag fortfarande inte vet när jag kommer iväg, så känns saker och ting oerhört tungt för tillfället. Vad gör jag om jag inte kommer iväg förän oktober? Ska jag gå hemma i 2 månader? Och inte jobba? Inte få pengar att kunna leva för. Jag kan inte förlita mig på att mina föräldrar ska stå för kostnaden. Detta kommer innebära ett oerhört begränsat liv för ett par månader framöver. Jag hade räknat med att få åka i september, vilket fortfarande kan ske, men på något sätt känns det inte så. Jag är besviken på mig själv att jag inte fixade ansökan för 6 månader sen, som CC rekommenderade. Jag blir orolig för att jag inte ska kunna åka. Jag vet inte om jag överlever ännu en höst i Sverige. En meningslös vinter. En vinter till i Sverige betyder att jag inte kommer iväg till usa under 2010, vilket verkligen skulle sänka mig till botten. Oktober är okej. November känns alldeles för långt borta och jag vill inte åka i december, dagar innan jul/nyår. Om jag inte kommer iväg? Vad gör jag då? Söker jobb? Söker in till högskolan? Jag har inte riktigt tänkt ut en plan B. Jag har hitills inte behövt tänka på en plan B. Men jag behöver verkligen åka, jag behöver göra detta för min skull. Få uppleva något jag velat gjort för så länge. Men jag börjar bli en aning orolig. Det känns som sagt vad tungt, väldigt tungt.