- jag vet att jag måste ta steget

Året 2009 gick så fruktansvärt fort att jag knappt hann tänka igenom vad jag gjorde, vad jag hade kunnat gjort bättre och hur året faktiskt har varit. 2009 var ett bra år. Ett fint år. Jag spenderade året tillsammans med mina tjejkompisar och jag skulle inte vilja byta det mot någonting. Året spenderade jag som ensam i en relation, alltså i en relation som inte existerade. Men jag hade mina vänner. Vi har pratat om alla våra dagar och om våran framtid, vad alla vill åstadkomma och vart vi senare i livet kommer att hamna. Oavsett hur långt ifrån varandra vi kommer, så kommer jag alltid att vara evigt tacksam för dessa tre år i gymnasiumet. Dom gjorde mina tre år, utan tvekan.

År 2010 tar jag studenten. Detta år tar jag studenten. Jag lämnar skolbänken bakom mig och ger mig ut i världen. Det finns så mycket jag vill göra och så mycket jag vill uppleva, i rädsla för att jag aldrig kommer att få göra det. Jag måste lära mig att ta vara på stunden och inse att den inte räcker för alltid. Jag har en termin kvar tillsammans med mina vänner på gymnasiumet och jag ska ta vara på varenda sekund.

Tack för att ni är Ni.