Jag nästan grät när jag skulle säga hejdå på jobbet. Iallafall när tanterna (patienterna) skulle kramas. Det var jag inte beredd på. Sorligt var det, även fast jag endast kännt dom i fyra ynkliga veckor. Fyra veckor som gått oerhört fort. Jag fick en biobiljett och en neccesär (som jag kommer använda flitigt på kreta) som ett tack. Jag är oerhört tacksam för dom här veckorna. Nu ska jag snart sätta i gång och föna håret. Och nu kom jag på att jag ska locka det också. Nu fick jag bråttom. Cornelia kommer nämnligen om 2 timmar, vi ska till etown och shaka.