Mamma har den senaste timmen försökt printa in i mitt huvud att verkligen shoppa i morgon. Det är inte ofta min mamma verkligen ber mig att spendera mina pengar. Jag ska inte köpa kläder jag inte sen kommer att använda, vilket jag inte brukar göra, men enligt henne gör jag det. Jag ska inte gå in på herravdelningen och köpa någon tshirt i storlek XL, för kvinnor ska inte dölja. Jag har hört allt det där förut. Jag är bara glad att hon bryr sig, på sitt vis. Men man köper ju kläder man trivs i? Eller gör jag inte det? Tillhör jag den gruppen av samhället som endast köper för att köpa? För att spendera. Dock spenderar jag endast pengar på reavaror, fick jag också höra. 'Det skadar inte att komma hem något med en dyrare prislapp', lätt att säga när man inte lever på studiebidraget. Dock tror jag att mamma har rätt. Jag är inte duktigt på att shoppa. Men jag shoppar inte kläder bara för att shoppa. Tvärtom. Jag analyserar plagget alldeles för länge. Jag behöver släppa efter en aning. Känns det bra så köper jag det. Morgondagen kan endast sluta på två vis; 1. jag kommer hem tomhänt, har inte hittat något plagg som 'klickat' och jag kommer förmodligen vara irriterad under hela helgen eller 2. jag kommer hem och har gjort av med halva lönen. Jag kommer få pappas klagomål på mig, då han anser att jag inte riktigt vet hur man planerar sin ekonomi. Jag skulle gissa på den första. Bara för att jag behöver kläder mer än någonsin. Garderoben är tommare än någonsin efter gårdagens urrensning. Det enda postiva är att jag nu ser vad jag har för kläder. 2/3 av garderoben var bara skit, borttaget och undanstoppat. Jag har spenderat dagen framför sthlmstreetstyle.se och lookbook, för att få en liten aning om vad jag behöver för kläder. Inspirationstorka. Jag ska lägga ner hela min själ på att hitta kläder imorgon. Jag behöver allt!


min lampa rockar!