Efter två avsnitt av Vampire Diaries vill jag ännu en gång ha min egen vampyr. Det är så himla lätt att drömma sig bort och verkligen leva in i en serie man dras till. Bara glömma sitt eget liv för fyrtio minuter. Tänka på annat, vara någon annan. Jag har egentligen ingen skrivlust alls. Men jag ser folk som uppdaterar och uppdaterar och blir sugen på att skriva. Men så fort jag börjar, tröttnar jag. Jag började på naturkunskapen idag, jag tröttnade. Jag började på internationella ekonomin, jag tröttnade. Jag började på min personliga brev och jag tröttnade. Jag är dålig på att slå mig ner, inse min situation och bara göra det bästa utav den. Im a quitter. Samtidigt kan jag anpassa mig efter miljöer och känna mig trygg. Men om jag bestämt mig för att jag inte klarar någonting, gör jag ingenting för att ändra det. Det är min egen övertalningsförmåga gentemot mig själv som sätter skräck. Om jag vore en mer driven person hade jag inte suttit här, med ångesten och paniken någonstans i kroppen, med vetskapen om att jag har hur mycket som helst att göra. Ytterligare en faktor som jag hatar, att jag aldrig kan sätta igång med saker. Så här pass i mitt skrivande har jag nu igen tappat skrivlusten. Jag tappar orden, vet inte vad jag ska skriva och vill sluta. Jag ska inte sluta, utan försöka att fortsätta.

Min kropp blir aldrig riktigt bra. Visdomstanden och inflammationen i dess tandkött sprider sig till halsen och jag får ont igen. Jag behöver sova. Jag behöver sova tills kroppen mår bra igen. Jag behöver mer energi. Mera kraft. Hur i all världen ska jag hinna med allt? Hur ska jag hinna med närmare 10 uppsatser/uppgifter, projektarbete, teori och ansökan på drygt 3 månader? Om jag skriver klart en sak om dagen bör jag hinna. Då hinner jag klart. Men problemet är att jag inte sätter mig ner och skriver. Jag är den mest odrivna människan ni någonsin kan stöta på. Grattis. Jag är hemma imorgon. Jag ska utnyttja morgondagen för att 1. bli frisk och 2. plugga. Jag ska för en dag göra allt jag kan. Dricka kaffe. Stänga av elen i huset för att undvika att tvapparater och datorer sätts på. Jag ska på något sätt installera elstötar på sängen och kudden, så så fort jag vill lägga mig ner, får jag en stöt. Jag ska tänka positivt, jag kan så länge jag bara vill. För mitt eget bästa behöver jag ägna de kommande veckorna åt mig själv. Åt skolan.

Nu tappar jag lusten igen.
Jag tror jag avrundar här. För jag ska sova.
Jag ska fortsätta skriva av mig.
Någon annan dag.