Vi drack vinglas på vinglas, vi shotade, vi dansade, vi valsade, vi buggade, vi pussades, vi snusade, vi dansade tillochmed på borden, vi skrattade, vi umgicks, vi var fina. Vi var på bal och vi var fina. Vi åkte limousin och höjde musiken. Vi skålade i meterlånga bilen. Vi hade sommarbal trots att vädret tog oss tillbaka till oktober. Vi tog foton, vi åt subway. Vi var på puben i klänningarna och vi sprang runt barfota.

Balen ägde rum i lördags och hejochhå vilket kväll. Det var inte nyktert någonstans men vad gjorde det? Kul hade vi. Alla pengar och planer vi lagt ner på just den kvällen är nu borta men vad gör det? Kvällen blev lyckad. För vi har bara festen kvar, festen kvar, festen kvar. Fria. Om 31 dagar är vi onyktra igen. Iklädd i vita klänningar med någon slags vit mössa på huvudet. Om precis 31 dagar har vi antingen sprungit ut eller står och väntar på att få visa vår lycka för Västerås befolkning som har samlats utanför. Om ett par timmar står vi då på flaket. Då har vi tagit studenten och jag kommer aldrig mer återvända till gymnasiet. Mentalt är jag mer redo än någonsin. Jag ska göra det i morgon om någon erbjuder. Men mina 12 stora uppgifter gör att jag backar tillbaka. Idag ska jag göra klart minst 1. Helst två. Helst två imorgon, två på torsdag och två på fredag. Jag har ingen skola den här vecka alls. Ett bra tillfälle för att plugga. Därför ska jag nu återvända till geografin vs. naturkunskapen och försöka få dom båda klara idag.