Ser ni bilden ovan? (lugn, den ska fixeras en aning) Om ni missade den så titta ett par centimeter uppåt. Egentligen ska det väl stå "blivande au pair", för det är sanningen. För en vecka sedan var jag fortfarande oerhört nere. Dagen efter fick jag min allra första match med en värdfamilj och idag, en vecka senare har jag fått beskedet om att jag är välkommen till deras familj. Jag är fortfarande i chock. Jag vet inte hur jag ska hantera det här. På ett positivt sätt. Om 1 månad och 6 dagar kommer jag förmodligen lämna Sverige för ett helt år. Jag kan inte förstå att det här äntligen är klart. Drömmen.

Jag kommer ta hand om 2 barn. En 6årig flicka och en 3årig pojke, förmodligen världens sötaste barn. Nu ska jag börja förbereda allt. Det vill säga läkarbesök, polisregisterutdrag, köpa den största resväskan som finns, inhandla vinterkläder, köpa presenter, skriva brev, baka cupcakes. Jag startar detta med att träffa en tjej i Eskilstuna över en fika som också kommer åka 25 oktober. Vi ska sällskapa under vår resa till New York. För jag kommer bo i New York om 1 månad och 6 dagar. Jag tror fortfarande att jag drömmer.